Det sägs ju att 95% av alla våra tankar är gamla tankar. Att bara ca 20% av vårt medvetande är just medvetet, resten är omedvetet, dvs det som ligger under ytan på den klassiska bilden av isberget. Det kan tyckas nedslående eller hur? Jag menar, hur ofta kommer det en alldeles ny kreativ tanke? Och vad innebär det egentligen att det mesta av det som pågår i mitt inre mentala och känslomässiga rum har jag ingen aning om?

För att inte hamna i uppgivenhet eller meningslöshet får vi ta det steg för steg.

Självinsikt kommer inte gratis. Det är en ansträngning, väl värd jobbet.

För att öka din kunskap om dig själv, höja din medvetenhet behöver du ge akt på dina automatiska tankar – som kanske sätter igång lika automatiska känslor.

Först vill jag peka på Förväntningar. Det är luriga grejor. Det är en idé, en konstruktion i ditt eget huvud om vad du vill (eller inte vill) ska hända. Sker inte det som du förväntat dig blir du besviken. Men, hur ska någon annan som kanske spelar en roll i det du förväntar dig kunna eller vilja agera enligt dina drömmar om du inte har kommunicerat det tydligt? Vi tar saker för givet utifrån en fantasi eller vana ibland. Fundera på hur du kan minska besvikelser.

Reflektera över dina förväntningar, förmodanden och fördomar.

 

Ett annat tankemönster handlar om vems ansvaret är.  Det kan finnas viss automatik här också, som inte gynnar din utveckling eller upplevd tillfredsställelse med tillvaron. Väntar du på att någon annan ska göra något, ändra sig, sluta göra något, ge dig input av något slag för att tillvaron ska bli bättre? Tänk om det inte kommer att ske? Du är själv ansvarig. Skyll inte på andra och sluta gnälla. Det finns inga genvägar.

Gör jobbet, det du vet att du behöver för att skapa den tillvaro du önskar dig.

 

Det som tar mest energi och förlamar oss är rädsla, eller oro. Ofta är detta också en konstruktion i huvudet och inte en realitet. Tänk om…tänk om inte…Tankarna kan göra att larmet går i hela dig – ofta. Det är förlamande och begränsande. Tänk så mycket som inte blir av eller njuts av, alldeles i onödan. Träna på tillit.

Lita på dig själv, du fixar vad du behöver även om du inte alltid vet hur.

För visst vill du ha ett meningsfullt liv där du tar ansvar för hur du mår och hur du har det.

Nu rundar vi av och summerar sommaren. Ja, den blev solig, varm och emellanåt riktigt het. Vi har  sett mängder med foton i sociala media från stränder, bryggor och klippor. Fantastiska soluppgångar och trolska sommarnattsbilder.

Det har varit tid för vila, umgänge, lek, men också för reflektion och kontemplation. Så viktigt för vår kropp, vår hjärna, våra relationer med andra och inte minst oss själva. Också för att ställa in riktning, mål och funderingar kring vad vi vill och inte vill under kommande halvår.

Vad är du stolt över? Vad vill du fortsätta med?

Men framförallt, undrar jag, vad skulle du vilja var på ett annat sätt?

Vad är du inte nöjd och bekväm med? I dig själv eller i din kontext?

Innan vardagen vältrar sig över dig och suger upp hela din uppmärksamhet i allt som ska presteras och levereras, medan du fortfarande har kvar spåren av sommarens reflektioner; bestäm dig för att visa dig själv respekt och följ din känsla.

Hur då?
Jo, genom att bruka allvar, genom att ta dig och dina känslor på allvar.
Ge dig själv tid, utrymme i vardagen, för din egen fortsatta utveckling eller förändring som du drömmer om.

Enklast och snabbast når du dit genom att samarbeta med en professionell coach.
Coachen håller dig på banan och hjälper, stöttar och utmanar dig på det sätt som passar just dig bäst.
Boka in några möten under hösten och ge dig den resa till dit du vill.

Det är kul! Det ger resultat som varar! Du kommer tacka dig själv!

Du, hör av dig så tar vi en fika och snackar lite.

ERBJUDANDE:

Om du väljer att satsa på dig själv i höst och bestämmer dig före 31 augusti så bjuder jag på var femte coaching.

Alltså, ring eller mejla mig så tar vi ett förutsättningslöst möte, där vi pratar lite om det som är viktigt just nu och vad du har tänkt på i sommar. Varmt välkommen!

Mina nyaste fynd bland kontakter jag fått via olika nätverk har något gemensamt. Förutom att de gör mig intresserad och nyfiken. Särskilt förtjust blir jag av de som funnit sitt genuina jag och sin egen inre styrka. De som lyser med en självklarhet. Insiktsfulla på ett prestigelöst sätt, generösa med sin visdom när andra frågar. De som hittat nyckeln, löst gåtan, insett vad som egentligen är viktigt i livet – och kanske vad det kan gå ut på – för just dem.

Alla har skimrande diamanter inombords och jag njuter när jag hittar dem. Vissa har en särskild lyskraft. Hur har det blivit så?

Den gemensamma nämnaren hos mina nya kontakter är hur de valt att tolka, dra lärdom av livsresan och använda sig av insikterna framöver. En insikt kräver att man tar ansvar. Ansvaret att integrera insikten, göra den till ny lärdom och agera därefter. Minns att det kinesiska tecknet för kris också betyder utveckling eller möjlighet. Det är precis det det är! En kris är en möjlighet till utveckling. Valet är ditt och mitt. medveten eller medvetslös?

”OK, det blev så här. Vad ledde mig hit? Här vill jag inte vara. Dags för ett nytt beslut. Vad vill jag? Hur kommer jag dit?”
Det mest energislösande vi kan ägna oss åt är ältande. Konstatera läget, justera riktningen, gå vidare. Tänk orientering! Du når kontroller/mål då och då och tar ut en ny riktning på kompassen med hjälp av kartan.

Förändringsbenägen, ja det kan kännas som ett slitet ord, men faktum är att det är en framgångsfaktor (för att använda ett annat slitet ord). Om du väljer att dra lärdom, att justera och gå vidare blir du lika livsklok och framgångsrik som mina nya kontakter.

Vi har alla vänner eller bekanta som t e x blivit av med jobbet eller utbrända och i den upplevda krisen då valt ett annat spår att fortsätta på. Plötsligt är det lite lättare att se att det finns en valmöjlighet. Utveckling i livet.

Det vill säga, med livets berg- och dalbana investerar vi i vår egen utveckling. Vad skulle det annars vara för mening med s k misstag/svårigheter/utmaningar/sorger/bekymmer som kommer i vår väg?
De ska vi vara tacksamma för!

Så har jag kvalat in i elitserien! Jag är nu en CPCC, dvs en Certified Professional Co-Active Coach, certifierad av CTI, The Coaches Training Institute. Skolan har utbildat ca 35 000 coacher över världen, varav 4 700 gått vidare i det rigorösa certifieringsprogrammet och klarat written och oral exam – tillsammans med alla andra åtaganden som programmet innebär. DET FINNS BARA 36 I SVERIGE! 

(mer …)