I’ve missed more than 9000 shots in my career. I’ve lost almost 300 games. Twenty-six times I’ve been trusted to take the game winning shot and missed. I’ve failed over and over and over again in my life. And that is why I succeed. Michael Jordan

Lite så kan det vara för en företagare också. Vi testar, misslyckas, förlorar. Det krävs både mod och kraft för att fortsätta. För fortsätta måste vi för att nå framgång. Träning, träning, erfarenheter, lärdomar. Ändrade strategier ibland. Uppförsbackar, motströms, kyla, bakhalt. Det kostar på att utvecklas. Att segra över motstånd. Att känna sig mästerlig och njuta segerns sötma.

Ge aldrig upp! Kom ihåg ditt mål!

Alla medel är tillåtna. Använd en coach, så når du enklare dit. Till mästarklassen.

Soloföretagare är väl bekanta med och inkörda på 24/7, samtidigt som de allra flesta hävdar att det är friheten som är det första och största med att vara egen företagare.

Det ligger fällor och lurar längs vägen!
Dels den som innebär att du ägnar dig enbart åt det s k operativa, dvs att leverera och genomföra det som är skälet till ditt företag, din kärnverksamhet. Det är väl bra? Jodå, men samtidigt behöver vi kunna behålla det långsiktiga perspektivet. För vad händer sen, när du fullgjort dina nuvarande uppdrag? Ingenting – om du inte samtidigt lyckas arbeta strategiskt. Tänk gärna 80/20. Lägg motsvarande en dag i veckan på att skapa företagets framtid.

En annan fälla är att vänta med de administrativa arbetsuppgifterna, för det är så mycket roligare att bara göra det du allra helst vill, som att ägna all tid att skapa nöjda kunder, eller nya produkter/tjänster.
Travar av papper, kvitton och annat kan ta död på den mest hängivne.
Gör det till en regelbunden vana att sköta administrationen så du inte har berg att bestiga som tar all din kraft.

Att hantera sin tid effektivt, är inte att göra så mycket som möjligt hela tiden. Att klämma in ytterligare aktiviteter i kalendern och vara överallt, varje dag. Hjärnan kan luras till att gilla detta, då den uppfattar att mycket blir gjort. Men, för att göra allt du verkligen behöver göra, se till att planera in ställtid i kalendern i stället.
Ett sätt kan vara att ha en mötesfri halv- eller heldag i veckan, där du ägnar dig åt strategi, planering, förberedelser och kontorsarbete utan avbrott för resor eller möten.

Testa, känn efter och utvärdera!
Det är viktigt att soloföretagaren hittar sin balans i arbetet – och i helheten, livet. För hållbarhet, effektivitet och bra resultat!
Det blir så mycket roligare och tänk att kunna känna dig fri, t ex en lördag.

Intervju med Johan Högberg, Vägen Upp

Som soloföretagare är vi alltid i färd med utveckling. I min bransch både andras och min egen. För att vår strävan ska lyckas och ge den framgång vi och våra kunder är värda behöver vi ständigt ha koll på vad som är vår kärnverksamhet, våra värderingar och hur vi i realiteten fördelar vår tid. Tiden mellan olika delar i det där att vara företagare och tiden i livet som helhet. Balans är inte ett statiskt tillstånd utan något som vi ständigt måste se till.

Som företagare kan det vara lätt att närma sig det där att

nä, nu ger jag upp och tar en anställning, det verkar enkelt.

Självklart tryter energin ibland och arbetsglädjen sinar. Det är krävande att vara företagare och villkoren rent socioekonomiskt är tuffa. Semester blandas med jobb och sjukledighet finns inte på kartan för de flesta. Ändå är det så viktigt att just företagarna har den hälsa och den energi som krävs. Nästan alla företag i Sverige tillhör kategorin soloföretagare (med sig själv som enda anställd) eller microföretagare (med 1-9 anställda).

Vi är viktiga och beundransvärda!

Det kan vara ensamt att sträva vidare med sin verksamhet. Det kan vara svårt att få inspiration och att ta sig tid att lära sig allt man behöver behärska för att driva verksamheten så smart och professionellt som man önskar.

Då finns det som väl är hjälp att få! Av hängivna företagare som utvecklat och driver BizStepUp, och som erbjuder inspiration, guider och t o m rådgivning för de som är betalande medlemmar. Gå in och kolla på konceptet! Ställ frågor och få den hjälp och det stöd du behöver när det är bråttom eller när du ska steppa upp din verksamhet.

Ett annat sätt att investera i sin egen utveckling är att använda sig av erfarna professionella coacher och konsulter, som du bl a kan hitta i Vägen Upp. De är inriktade på både verksamhetsutveckling och personlig utveckling – som ett helhetsgrepp.

CoachLange är engagerad i både BizStepUp och Vägen Upp, för att kunna underlätta och bidra till utveckling för många företagare.

 Det finns ingen anledning att försöka göra att själv och uppfinna en massa hjul. Ta den hjälp du behöver för att ägna mer tid åt din kärnverksamhet, det du vill ägna dig åt i din verksamhet. Så du kan tjäna mer pengar på det du gör!

Här kan du höra en kort intro

Gåendes i motgång och framgång
Mamma, hur är jag? frågade den lilla tjejen och mamman, som fortsatte med dammsugningen, svarade något sådär i förbifarten. Vad minns jag inte. Det är konstigt att en sådan liten glimt från barndomen etsades fast i minnet.

Men på något sätt så blev det det startskott jag minns på min resa som utforskare av fenomenet Människan. Föräldrahemmets bokhyllor var många och jag plöjde igenom mycket, ibland på ålderdomlig svenska och inte alls anpassat för barn.

Som elvaåring handlade jag på bokrean böcker som Kroppsspråket, Människans vanföreställningar, Moral, Att vilja, Om människans moraliska villkor och liknande titlar. Så gubbar som Julius Fast, Ingemar Hedenius, David Ingvar, Hampus Lyttkens och Piet Hein blev extralärare eller guider på resan.
Gissa om jag blev lycklig när jag i gymnasiet fick Psykologi på schemat. Jag minns att jag önskade att alla fick möjligheten, det borde varit ett självklart ämne i grundskolan. Utbildningen tog en annan riktning och jag blev civilekonom med redovisning och finansiering som inriktning. Det var lätt och roligt och oändligt många konteringar, budgetar, bokslut, årsredovisningar, deklarationer och rapporter följde.

Det var 80-tal och så kom New Age med en ny bokflod och också en störtflod av kurser och alternativa behandlingar. Ledningsgruppsmötena varvades med zonterapi och akupunktur, styrelsemötena med meditation och månadsrapporterna med qi gong. Det blev 90-tal och finanskris och luften gick ur fastighetsbranschen där jag för tillfället var ekonomichef, men min luft tog inte slut. Jag testade frigörande andning, slutade äta rött kött utan att veta varför. Jag tog nästa steg i karriären och hade en koncern att hålla ordning på och så gav jag reikibehandlingar, och för säkerhets skull läste jag in vårdskolans Anatomi och Fysiologi på kvällarna.

Ryggsäcken blev större och större och en längtan efter att kunna ägna mig på heltid till att hjälpa andra började röra sig i bröstet. Under åren hade jag träffat mängder med personer som på olika sätt gjort verklighet av sådana drömmar. Ekonomen i mig sa stopp. Duracellkaninen fortsatte ett dualistiskt liv. anatomiSå då blev det psykologistudier på kvällstid, bara för att det är så spännande. Vetgirigheten och nyfikenheten drev sökandet och finnandet framåt.
Vi är alla ett, men i att vara människa ligger också ett utanförskap, vi är alla separerade. Mitt livs stora intresse kunde jag inte dela med ”livskamrater”. Min berg- och dalbana, mitt liv, är bara mitt.

Min livsresa för med sig helomvändningar, i arbetet och privat. Även det bidrar till livskunskap och personlig utveckling. Det finns ingenting att vara rädd för. Rädsla är en konstruktion i huvudet, som hindrar så många från att leva såsom deras själ och hjärta längtar efter. Vik ner det ängsliga egot.
Förändringar hjälper oss växa.

Nästa anhalt på resan blev som avdelningsdirektör och fakultetsekonom på ett universitet. Att dirigera solister, primadonnor bland professorer styrda av konsensustänk och myndighetsutövning är som att verka i en annan värld än börsbolagets. Utmaningen i kulturkrocken kryddade jag med studier och en uppsats inom praktisk filosofi, Naturens betydelse för hälsan. Under de här åren försökte jag få den yttre och och inre resan att sammanstråla, så det blev en utbildning till Hälsoinspiratör och jag engagerade personalen i ett projekt, Satsa friskt, som jag drev parallellt med ekonomijobbet. En kurs i Mentorskap kittlade igen den där längtan efter att helt kunna ägna mig åt det viktigaste och roligaste jag vet, att hjälpa fenomenet Människan i sin utveckling. Men hur?

Någon drog i nödbromsen på tåget jag färdades och allt blev stilla. Läkaren hade aldrig haft någon patient som scorat så högt i testet för utmattningsdeprimerade. Nej, tack. Ingen medicin. Nej tack. Jag visste ju redan mycket om det här och blev inte rädd utan använde mig av naturens helande kraft. Jag tackar för tvärniten. Här fanns också ett lärande, och en möjlighet.
Några veckor senare sitter jag på en parkbänk och så kommer det ord ur min strupe som liksom inte passerat Gå; jag ska starta eget! Det kändes som en explosion i Solar plexus. Fysiskt.

Det hade blivit en lång resa, en pilgrimsfärd över stock och sten mot ett mål som jag letat så länge efter. Nu började alla pusselbitar ramla på plats och som coach är jag nu i mitt Finisterre, ”making the path by walking”, som David Whyte uttryckt det.

Det livslånga lärandet och utvecklingen kommer alltid att vara mina följeslagare på min livsresa och just nu är det neurovetenskapen som fångat mitt intresse.

Mamma, nu vet jag att det är inte hur jag är utan att jag är som är grejen.

Jag vet också att följa sitt hjärta, utan att hjärnan kan få svar på frågan varför, är livsviktigt!
Karin Holmberg

Hjärtligt grattis till all utveckling, alla bra affärer, leveranser, nya kontakter du knutit i år. Grattis också till ”misstag”, dvs lärdomar du gjort som innebär att du vuxit lite till det här året.

Nu är det dags att blicka framåt mot 2014.
Hur skulle det kännas att omsätta/dra in dubbelt så mycket kosing, eller vara dubbelt så glad 2014?
Vad är det första du tänker att du behöver göra för att uppnå det?
Hur kan du effektivisera så att du använder din energi på ett för din kropp och din hjärna klimatsmart sätt? Jag tänker långsiktig hållbarhet av dig.

Vad behöver du lägga till?
Vad vill du förändra/göra annorlunda?
Vad ska du dra ner på eller sluta med?
Hur genomför du det?
När?

Det var en del om görandet, men det finns andra frågor;
Vad behöver du vara?
Vad behöver du inte vara? Vad håller du fortfarande kvar vid, vilka roller spelar du ännu för att du tror att det är vad du måste?

Så här strax före jul är stressen påtaglig. Det märks t o m i trafiken, det är många som krockar. Det går illa när vi är stressade, vi är inte närvarande och vi fattar tokiga beslut med mer eller mindre förödande konsekvenser.
Det gäller inte bara i trafiken där hjärnan fattar mängder med avgöranden väldigt snabbt, utan även hur vi navigerar på jobbet.

Att vara närvarande i det vi gör. Multitasking är inte grejen. Vi är inte gjorda för det alls. Fokus på här och nu.
För att vara framgångsrika i det vi gör därute behöver vi se till att hjärnkontoret fungerar optimalt. Det kan vi påverka, bl a genom att undvika stress.

Ge akt på dina tankar, för de påverkar dina känslor. Dina känslor påverkar också hur du tänker och alltså upplever ditt liv. Dina rädslor är bara fantasier i hjärnan, det är inget som händer där ute. Vi är ibland oroliga eller rädda för vad som ska hända eller inte hända. Ibland kan man vara orolig för både nej coh ja från en kund, t ex. Du kan inte fly från rädslorna. Det finns bara ett sätt, det är att möta dem. Så ”fejsa” det du är orolig eller rädd för, som i fobiträning. Utsätt dig för det läskiga och se att trollet spricker i solen. Du kan mycket mer än du tror! Våga be om affären t ex.

”Vi har bara varandra, vi har bara varandra..” Nej, vi har bara oss själva. Det ligger i det att vara människa, vi är alla ett men alla är separerade från varandra och ensamma i att vara jag.

Alltså är det bara vårt eget ansvar att utveckla oss själva och den verksamhet vi bedriver till max. Nu är det dax!

Under julhelgen rekommenderar jag dig att gå ut en stund varje dag, ensam, lyssna på dina tankar, vänd på de som är negativa, andas, känn glädje och tillit till att du är fantastisk!

Gott Nytt År!

Äkta, utpräglad står det i SAOL när man söker på Genuin.

En annan tolkning kan vara t ex trovärdig. Vad innebär det att vara genuin? Att vara trovärdig, värd att tro på?

I din verksamhet och i ditt liv.

Enligt retorikens grunder är ethos, logos och pathos de tre hörnstenarna för att påverka åhörare. (Påverka betyder här övertyga, inte övertala) Enligt Aristoteles står ethos för talarens karaktär, logos för själva orden och pathos för de känslor talaren väcker och också visar själv.

Som bekant är de talade orden i minoritet av det vi kommunicerar med varandra. Våra hjärnor läser snabbt av budbäraren och bedömer såväl fakta som trovärdighet i det som sägs – och den som säger det. Det sägs att man har bara 7 sekunder på sig att göra ett första intryck i ett möte med en ny person. Låt inte det stressa dig!

Idag när de flesta företag erbjuder tjänster och inte produkter, är vi än mer hänvisade till att bedöma trovärdighet och värde på det som erbjuds genom att iaktta och lyssna på de som företräder tjänsterna. Vi kan inte alltid syna en fysisk produkt. För att lyckas och nå igenom filtret hos åhöraren gäller det att du tror på din egen tjänst, det du erbjuder, att du tror på dig själv och gör dig värd att tro på. Att vara genuin. Om du är väl förankrad i det du valt att ägna dig åt så är det här enkelt. ”Var dig själv!”

Om du inte är helt övertygad om värdet av det du ägnar dig åt, om du iklär dig i en roll, försöker härma andra, göra dig till vad du tror du behöver vara så kostar det kraft.  Det går åt energi att anpassa sig. Sluta paddla motströms, vänd om och känn efter vad som är sant för dig. Lita på magkänslan och våga vara den du är. Det blir bäst så. Mer genuint.

Varför gör du på detta viset? Vad som motiverade mig att genomföra Tjejklassikern var några olika saker på olika nivåer. Först av allt Att jag kan! Faktiskt. Fast det visste jag inte i förväg. Men jag trodde det. Det räcker. Hela vägen fram. Att välja utmaningar som i mer än en gren var helt omöjliga att förutsäga resultatet på har jag inget som helst problem med. Jag litar på min kropp och framför allt; jag litar på min hjärna.

Som coach vill jag i handling visa att arbeta med mål och delmål är effektivt och enkelt. Delmål här är förstås varje lopp, men de går ju att bryta ner och detaljera. Vilken tid vill jag ha? Vad kräver jag av mig själv, vad är acceptabelt och vad är seger för mig själv här? Hur behöver jag förbereda mig för att nå mitt mål? Hur mycket träning, av vilket slag, när och var? Feed back på vägen kan vara att samla sin träning i en app o dy. Att se sina framsteg är ju verkligen motiverande.

När det känns som att man har ett berg att bestiga underlättar det att ta det portionsvis, dvs tänka kullar istället. Och fira varje delmål!

Vilka var mina andra motiv då? Gemenskap och mest av allt, att leka!

Tänk, det kan vara lekande lätt att nå sina mål!