Vi pratar ibland om vår samhälleliga/allmänna utveckling i form av samhällen;
bondesamhället
industrisamhället
it-samhället
kunskapssamhället..

Som om vi nu betraktar kunskap som högst värderat och avgörande för vår framtida utveckling och framgång.
Med kunskap avses då tillägnad kunskap, främst i teoretisk form. Det vi utbildar och tillägnar oss genom olika sorters studier. De erfarenheter vi skapar oss.

MEN
Tänk dig metaforen isberget för vår kunskap. De få procent som är ovanför vattenytan är den kunskap vi refererar till och värderar. Vår medvetna kunskap.

MEN
Lejonparten av vår kunskap ligger under vattenytan, dvs i vårt undermedvetna. Mer än 90%! Av någon anledning har vi glömt bort den. Vi har alla all kunskap vi behöver inom oss men letar febrilt där ute efter svaren.

Ord som magkänsla, intuition, inre röst har blivit lite vanligare i gemene mans mun. Vi har en professor i parapsykologi i Lund. Det finns psykologiska salonger som attraherar en del. Psykologin är en ung forskningsgren och mycket pågår. Neuropsykologin är på frammarsch. Gott.

Det är inte en slump (för den finns inte!) att mindfulness exploderat som metod för oss att stilla oss och få kontakt med vårt inre, vår inre röst, intuition och kunskap.
Yoga (viss) är en annan väg mot samma mål, liksom meditation.

MEN
Fortfarande jagar många många efter ytliga statussymboler och försöker stilla sin oro och ångest med shopping eller annat.
Jag har en känsla av att det är slöseri med liv. Det som vi är ämnade att leva.

Vad behövs för att vi ska komma till det egentliga ”kunskapssamhället”? Där vi har tillgång till svaren på frågor som vi kanske inte hinner ställa oss idag. Där vi är i kontakt med oss själva, det sanna – och varandra. Medvetet.

Inte Du. Inte jag. Men visst har du lagt märke till att andra där ute ägnar sig mycket åt att önska och vänta på att någon annan ska börja göra säga vara eller sluta göra säga vara något, för då skulle tillvaron bli så mycket bättre. ”Om hon bara kunde sluta tjata, gnälla, bete sig sådär!” ”Det blir kanske bättre, han är ju snäll ibland..” ”Om de kunde lyssna på mig någon gång, så..” Hur tokiga är inte alla andra, t ex trafikanter? ”Varför ger hon på Af mig inget jobb?” ”Det var han som var elak och det sårade mig. Så det så!”
Och aldrig mötas de tu.

För, det handlar inte om den eller dom. Det handlar om dig, bara dig.
”De där ute”, inte du eller jag, de gör sig till offer för den vidriga verkligheten.
Så länge ”de där ute” tror att deras liv och omständigheter är beroende av andra, lika länge sitter de kvar i hörnet av sin bekväma box och väntar på bättre tider – och fortsätter med sina klagovisor.

Tänk om vi skulle hjälpa dem av med offerkoftan! Om vi skulle visa hur vi själva tar tag i våra liv och skapar det vi vill.
Om vi visar att man kan välja att vara proaktiv istället för reaktiv. Att det inte är farligt. Att det är lätt, om än inte alltid enkelt. Att våga välja, vara, leva precis vad man vill!

Hur vet man vad man vill?
Våga följa din känsla, våga göra det som är viktigt för att vara lycklig!
Låt oss visa vägen.

Nu startar vi en ny väg för dig som vill ha coaching på ett enkelt sätt.

Du presenterar ditt ämne via mejl till mig och får max 10 st kraftfulla frågor av mig skriftligt som leder dig framåt i din utveckling i det som är viktigt för dig.

Som i en frågespalt publiceras vår kommunikation, anonymt om du vill, på den här sidan.

Varje fredag kommer nya inlägg som en inspirationskälla.

Varmt välkommen att satsa på dig själv och också bidra till andra.

skriv till kontakt@coachlange.se På torsdagar vill jag ha dina inlägg.

ICF Coachveckan 6

Det är ju ingen nyhet att vi löper större risk att drabbas av diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar om vi är överviktiga och inte tränar. Att muskelmassan minskar med åren medför att förbränningen också minskar och det leder till  att fettmängden ökar om vi inte tar i. Styrketräning gör att vi slipper funktionsnedsättningar och  minskar risken för t ex höftledsfrakturer och bidrar till nybildning av benvävnad och bättre stabilitet och balans.

Men vinsterna med att hålla igång är oändligt mycket större! Genom att vara fysiskt och socialt aktiv minskar risken att drabbas av demenssjukdomar senare i livet. Till gagn inte bara för oss själva utan för våra närmaste. Inte för inte kallas Alzheimer för de anhörigas sjukdom. Motionen minskar risken för t ex hjärtinfarkt, som i sin tur har ett samband med att utveckla demens. Men även direkt påverkas hjärnan av att vi tränar. Se hjärnan som en muskel. Muskler behöver användas för att inte förtvina. Hjärnan fungerar likadant. För att bibehålla en mental rörlighet räcker det inte med korsord och att läsa böcker. Vi behöver svårare, dvs hårdare träning. Att (vilja) lära nytt, att vara mån om att bibehålla en nyfikenhet och lust tror jag är ett bra trick. Läs artikeln och reflektera över vad du vill vara och hur du kan hjälpa dig och dina nära till ett underbart – och kanske också  långt – liv! Själv ska jag börja med att ändra min inställning till all ny teknik och stryka ordet tekniktrött ur min vokabulär. Så iväg till gymmet!

mindre-risk-for-demens-med-aerobics_6386216.svd

Mina nyaste fynd bland kontakter jag fått via olika nätverk har något gemensamt. Förutom att de gör mig intresserad och nyfiken. Särskilt förtjust blir jag av de som funnit sitt genuina jag och sin egen inre styrka. De som lyser med en självklarhet. Insiktsfulla på ett prestigelöst sätt, generösa med sin visdom när andra frågar. De som hittat nyckeln, löst gåtan, insett vad som egentligen är viktigt i livet – och kanske vad det kan gå ut på – för just dem.

Alla har skimrande diamanter inombords och jag njuter när jag hittar dem. Vissa har en särskild lyskraft. Hur har det blivit så?

Den gemensamma nämnaren hos mina nya kontakter är hur de valt att tolka, dra lärdom av livsresan och använda sig av insikterna framöver. En insikt kräver att man tar ansvar. Ansvaret att integrera insikten, göra den till ny lärdom och agera därefter. Minns att det kinesiska tecknet för kris också betyder utveckling eller möjlighet. Det är precis det det är! En kris är en möjlighet till utveckling. Valet är ditt och mitt. medveten eller medvetslös?

”OK, det blev så här. Vad ledde mig hit? Här vill jag inte vara. Dags för ett nytt beslut. Vad vill jag? Hur kommer jag dit?”
Det mest energislösande vi kan ägna oss åt är ältande. Konstatera läget, justera riktningen, gå vidare. Tänk orientering! Du når kontroller/mål då och då och tar ut en ny riktning på kompassen med hjälp av kartan.

Förändringsbenägen, ja det kan kännas som ett slitet ord, men faktum är att det är en framgångsfaktor (för att använda ett annat slitet ord). Om du väljer att dra lärdom, att justera och gå vidare blir du lika livsklok och framgångsrik som mina nya kontakter.

Vi har alla vänner eller bekanta som t e x blivit av med jobbet eller utbrända och i den upplevda krisen då valt ett annat spår att fortsätta på. Plötsligt är det lite lättare att se att det finns en valmöjlighet. Utveckling i livet.

Det vill säga, med livets berg- och dalbana investerar vi i vår egen utveckling. Vad skulle det annars vara för mening med s k misstag/svårigheter/utmaningar/sorger/bekymmer som kommer i vår väg?
De ska vi vara tacksamma för!